a\b	0	1	2	3	4	5	6	7	8	9
2	A	B	Länsbas	C	D	E	F	G	H	I
3	K	L	M	Räddningsbas	LM	N	O	OP	P	R
4	S	T	U	W	Sjukvårdsbas	X	Y	Z	AC	BD
5	A/S/AC	B/BD	E/L/Y	C/O/W	D/H/P	RC-bas	A/F/W	G/M/Z	D/H/N	I/OP/T
6	B/K/R	E/L/X	F/M/S	G/LM/T	C/O/Y	N/U/AC	Reservalarm*	I/K/OP	P/X&BD	LM/R/U

* Reservalarm = SOS reservalarmering (ersätter gamla 12xxx-nummer)

Tabell för polis

Nr  Användning 10  C-län/H-län/S-län/BD-län 20  G-län/T-län/Y-län 30  D-län/K-län/Z-län 40  F-län/U-län/AC-län 50  E-län/N-län/W-län 60  I-län/X-län 70  LKC A-län/M-län 71  Polis Stockholm-City/Söder/Västerort + Malmö 72  Polis Stockholm-City/Söder/Västerort + Sydöstra Kåne 73  Polis Stockholm-City/Söder/Västerort + Mellersta Skåne 74  Polis Stockholm-Roslagen + Nordvästra Skåne 75  Polis Stockholm-Norrort + Nordvästra Skåne 76  Polis Stockholm-Nacka 77  Polis Stockholm-Södertörn 78  Polis Stockholm-Södertälje 80  Polis Stockholm-Arlanda + LKC O-län 81  Polis Göteborg 82  Polis Göteborg 83  Polis Bohuslän/Dalsland 84  Polis Älvsborg 85  Polis Skaraborg

CCIR-kodernas uppbyggnad

De ovan angivna tabellerna ligger till grund för hur man skall bygga upp en CCIR-kod för selektiv sökning över radio. Nedan finns en noggrannare beskrivning av "alla" fem siffrorna. 

 Länsbassökning
22 ab c
66 ab c (alternativ som används då c>9)
22(66) - Länsbassökningskod, ab - Länskod (20-49), c - Länsbasnummer.
Räddningstjänstbassökning
33 ab c
33 - Räddningstjänstbassökning, ab - Länskod (20-49), c - Kommunnummer
Ambulansbas-/Sjukvårdsbassökning
44 ab c
44 - Ambulansbassökning, ab - Länskod (20-49), c - "Kommunnummer"
Ledningsbassökning RC/kommun
55 ab c
55 - Ledningsbassökning, ab - Länskod (20-49), c - "Kommunnummer"
Sökning av mobila räddningstjänstenheter
ab c de
ab - Länsnummer (20-49), c - Kommunnummer, de - Funktions-/Individnummer
Sökning av räddningstjänstens personmottagare etc.
ab c de
ab - Länsnummer (50-69), c - Kommunnummer, de - Funktions-/Gruppnummer
Sökning av ambulansenheter
ab c d e
ab - Länsnummer (20-49), c - Antingen 8 eller 9, d - Kommunnummer, e - Funktionsnummer
Sökning av ambulansens personmottagare etc.
ab c d e
ab - Länsnummer (50-69), c - Antingen 8 eller 9, d - Kommunnummer, e - Funktionsnummer 

Det som jag ovan kallar för kommunnummer är inte alltid bundet till enbart en kommun, så det kanske vore mer korrekt att kalla det för områdesnummer eller t.o.m. länbasområdesnummer. Jag behåller dock formuleringen för att det i de flesta fall är samma siffra i samma kommun. Oftast är det länets residensstad som får kommunnummer 1. För enheter som inte är knutna till en kommun utan ambulerar i hela länet används ofta siffran 0 som kommunnummer.
Vad det gäller räddningstjänstens funktionsnummer varierar dessa stort över landet. Än så länge råder ingen nationell enhet då det finns många småstationer i glesbygden. Det finns dock vissa länsvisa enheter som tagits fram utan Räddningsverkets inblandning.
Det råder idag stor trängsel i radioetern både vad det gäller frekvenser men också vad det gäller CCIR-koder. Därför har man blivit mer restriktiv med tilldelningar. Bl.a. har Räddningsverket i en skrivelse i princip "förbjudit" individanrop på personmottagare och påbjudit användande av enbart funktionsanrop i grupper. För just sökning av personmottagare och andra lågeffektssändningar har man infört de delade länsnumren (50-69). Delade koder kan dock vid goda sändningsförhållanden få oavsiktliga konsekvenser där en oskyldig personmottagarsökning kan utlösa larmdon många mil bort. Därför bör man vara försiktig när man använder dessa delade nummer.  

Vid öppna anrop kallas de olika enheterna (eg. radiostationerna) för länsbokstav samt de sista tre siffrorna i enhetens CCIR-nummer. Exempelvis så kallas Avestas räddningstjäsnts släckbil för "Wilhelm 501". Dock har man på vissa ställe gått ifrån denna "standard" av praktiska skäl. I det nybildade Västra Götalands län som styrs från SOS Alarm i Göteborg finns det flera enheter med samma sista tre siffror. För att undvika missförstånd har man istället infört att enbart anropa med enhetens fyra sista siffror i CCIR-numret. Ex. kallas ambulansen i Alingsås för "8933" istället för normala "Petter 933".
Har enheten en nolla som tredje siffra i sitt CCIR-nummer utelämnar man normalt den och använder bara de två sista siffrorna.
Fortfarande används radioanropssignaler bestående av en kombination av bokstäver och siffror (siffra) t ex SDW953. Anropssignalerna består av bokstäverna SD + länsbokstav + max 3 siffror (AC och BD har av praktiska skäl ersatts med bokstäverna J och Q).
Siffergrupperna är uppbyggda enligt följande:
En siffra: SOS-centralens länsbasstationer
2 siffror: SOS-centralens länsbasstationer
3 siffror: basstation, stationer i räddnings- och ambulansfordon m fl (även bärbara). Basstationerna betecknas normalt med jämna hundratal och undantagsvis med jämna tiotal.
800-serien: läkarjour etc.
900-serien: ambulanstrafik
4 siffror: enheter ur ideell radioorganisation.
Begynnelsebokstäverna har följande betydelser.
SB = Vägverket i Sverige
SD = Räddningskårerna, landstingen, SOS-centralerna i Sverige
SG = Kustbevakningen i Sverige
SH = Polisen i Sverige.